Alltså hur skall man beskriva detta paradis...? Inte ens Heidenstam hade gjort det rättvisa. Måste upplevas. Resortens ligger längs med stranden precis bakom första palmlinjen. Mellan dem och strandkanten till det turkosblåa kristallklara havet finns det bara kritvit strand. Allt är bara tyst och lugnt. Folk hasar sig fram barfota. Inga bilar, inga vägar, inga försäljare, ingen musik, inga Bamse klubbar, absolut "nada" och bara lugn och ro. Har aldrig varit med om en sådan lugn och skön stämning bland både turister och ortsbefolkningen. Allt andas samma sak. Glädje.
Malapascua legend är enda resorten som har en pool och den använde vi oss av mycket. Sen hasade man vidare ned till havet. Låg och guppade lite, byggde lite i sanden, rullade runt och lekte. Tillbaka till poolen och plums i den. In med en fruktbricka, mango och ananas ca 15 kr. Kanske en iskall San Miguel 8 kr. Vilka badbyxor skall jag ha nu? Flip flopp eller barfota? Tuffa beslut....
Så förflöt dagarna. Inga konstigheter. En dag gjorde vi en båt tur runt ön och badade lite från den. Tyvärr ingen snorkling eftersom läkarorderna inte tillät detta. Men nog om influensa nu.
Har ni chansen och möjligheten så ta chansen och åk till denna pärla. Dyker ni så finns det, enligt uppgift, obegränsade möjligheter. Allt är uppbyggt för detta och inte mig emot. Eftersom alla är och dyker innebär det att man har ön helt för sig själv på dagarna. En middag för oss fyra inkl dryck (2 läsk, vatten, 4 öl) går på ca 120 kr och då äter man mycket och gott. Sista dagen var det så att vi nästan bestämde oss för att strunta i Panglao och bokat hotell och istället stanna kvar en vecka till. Men vi fullföljde vår plan. Misstag eller ej...tja, det började ju inget vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar